Inom kort tar jag bort den här sidan helt och hållet. Istället finns mina recensioner på  http://andreasfilm.wordpress.com

Gå gärna dit och följ mig gärna på bloglovin, det finns en knapp på den nya sidan för det.

Mvh

Andreas

När en pyramid begravd under isen upptäcks på Antarktis skickas en grupp vetenskapsmän dit. Väl där gör man den fasansfulla upptäckten att man hamnat mitt i en strid på liv och död mellan de två utomjordiska raserna.
Oavsett vem som vinner, förlorar vi.

Märks det att jag gillar Predator aka Rovdjuret? Rent visuellt så är det väl klart att Predator skulle vara favoriten? Hur kul är Alien på en skala? Slemmig och klängig och två käkpar. Självklart är Predator mycket ballare med coola gadgets, rastaflätor, muskler och en cool mask! Jag tillhör nog en av de få som tycker den här filmen faktiskt är helt ok! När jag såg den första gången när den kom ut så trodde jag faktiskt att det skulle bli en Freddy vs. Jason ripoff som hade visats bara året innan och att det skulle fucka upp hela storyn för båda dessa utomjordingar. Men njae… Det funkar faktiskt ganska bra.

Den här filmen har många frågetecken i sig dock. Nu, kommer lite spoilers för det är en så pass gammal film, jag tror inte ni deppar ihop för det. Men i slutet, när tjejen lämnas kvar på Antarktis, vad sjutton hände med henne? Ensam. På Antarktis… Utan jacka och vantar? Hela den grejen tyckte jag var lite av en besvikelse, att Predator hjälper människan. Han ska ju vara iskall och rå och kötta allt som står i vägen. Dessutom stämmer ju inte taglinen: ”Oavsett vem som vinner, förlorar vi.” Om inte jag är helt dum i huvet så vann ju faktiskt ”vi”. Alien hade ihjäl Predator, men Predator och människan hade ihjäl Alien. Alltså, ensam kvar var människan. Jaaa, i sista scenen ombord på fartyget så får vi se att en Alien hade lagt ägg i Predatorns kropp och poppade upp som gubben i lådan. Men! Det är ju början på uppföljaren! Så det hör inte till den här filmen! *flämt*

Gah! Hursomhelst! Jag tycker den är helt okey, det har jag redan sagt. Varför tycker jag det? Den har ju skitkasst betyg på iMDB! Jag vet inte! Jag är lite av ett predator-fan och se honom fullständigt äga aliens i brygga, ragga upp en söt tjej och flasha med sina coola prylar tycker jag är kul. Sen tycker jag faktiskt om storyn också som tas upp nån gång mitt under filmen, det får det nästan att gå ihop på nåt bra sätt. Aliens’en är rätt snyggt animerade, men ser väldigt plastiga ut closeup. Templet är också rätt fräsigt och lite häftigt. Det är inte lika mycket machokillar i den här som de tidigare två filmerna, tvärt om- det är mest bara nördar. Människor så att säga.

3,5/5

(Hur många gånger skrev jag Alien och Predator?)

Han kommer från en avlägsen värld för att jaga människor för nöjes skull. Osynlig och utrustad med hittills okända vapen mördar han människor hänsynslöst och lämnar sina offer längs vägen av sin grymma framfart. Sist var det i djungeln. Den här gängen råkar det vara i Los Angeles. Det är den perfekta jaktmarken för Predator. Han dras till konflikter och det finns det gott om i den här staden, som präglas av gängkrig och drogproblem.

Haha, herregud. Maken till pinsamt skådespel och flummiga karaktärer har jag inte skådat på länge. Rubén Blades och Maria Conchita Alonso spelar några flummiga snutar med runda hippiebrillor och basker och allt är så illa så man garvar. Danny Glovers insats var väl inte heller värt någon Oscar och inte Gary Buseys heller. Fan, alla sög. Allt sög. Det enda jag kan säga, med handen på hjärtat som var ”bra”, var Predator, stealth-effekterna var lite vassare än i ettan och han har fått lite nya vapen.

Jag tycker inte att den här filmen någonsin skulle ha gjorts om jag ska vara helt ärlig.
Den kväver föregångaren lite.  Nu ska jag se AVP: Alien vs. Predator filmerna igen också också sen är jag fit-for-fight för Predators! Har för mig om att jag tyckte dom var rätt bra…

1/5

Dutch har värvats av CIA för att rädda gisslan som hålls tillfångatagen av gerillan i Central-Amerika. Han och hans män stöter i samma veva på en fiende som är mer fasansfull än något annat på jorden – helt enkelt för att detta monster inte är från just jorden!  De inser snabbt att de har ställts öga mot öva med en kraft som är mäktigare än deras värsta och mest kraftfulla vapen.
Men ”if it bleeds… we can kill it!”

Åh, den här filmen är något som har hängt med sedan min barndom. För att klargöra är jag 28 år, och jag såg den första gången när jag gick i 2an på lågstadiet. Jag minns speciellt en gång, när min storebror som är 10 år äldre än mig hade hyrt den, då stal jag filmen och gömde den, så att han inte skulle kunna lämna tillbaks den. Jag ville så gärna se hela filmen, istället för glimtarna man fick när man stog och lurade i brorsans rum tills han upptäckte mig. På den tiden hade jag en liten 14″ tv med inbyggd video! Några dagar senare tog jag fram den och såg den i smyg med min bästa vän. Sedan dess tog det ett bra tag tills vi kunde gå ut och leka i skogen igen.

I grund och botten är ju det här mest bara en testosteronladdad film med överflöd av vapen och explosioner och Arnold står och spänner sig så fort han får chansen. Han flexar säkert sina biceps 42 gånger på ca 100 minuter. Men med lite efterforskning så visar det sig att den har varit oscarsnominerad (!) och vunnit en del priser för bästa musik och ljudeffekter. Det var som tusan!

Det visar sig också att det inte var någon annan än självaste Jean-Claude van Damme som spelade Predator först, men trivdes inte med att bara vara en ”special-effekt” så han slutade.
och istället gav rollen till Kevin Peter Hall som var hela 219 cm!

Underbar film på alla sätt och vis, den är mig väldigt kär, men jag ska försöka ge den ett ganska rättvist betyg ändå. Vad det gäller foto och musik så är den helt klockren, när det gäller skådespel så är den väl ”sådär”. Säkert en av Arnolds bästa enligt mig, men det är fan inte perfekt. Special effekterna är, eller var förmodligen helt häpnadsväckande då, men idag så är dom väl inte tiptop, men Predators utstyrsel är däremot helt häpnadsväckande – fortfararande!

3,5/5

Prince of Persia: The Sands of Time, 2010 av Mike Newell med Jake Gyllenhaal och Ben Kingsley mfl.

Prinsen Dastan lever ett inte allt för seriöst liv, och motvilligt måste han samarbeta med en mystisk prinsessa. Tillsammans är de tvungna att kämpa mot mörka krafter för att beskydda en uråldrig dolk som kan släppa lös ”The Sands of Time”. Dolken är en gåva från gudarna som gör att innehavaren kan gå tillbaka i tiden och ändra framtiden – och bli härskare över världen.

Allt i den här filmen var typ medel. Inget var speciellt. Den har allt man kan förvänta sig av en äventyrsfilm. Gamla tempel med lönndörrar och knappar, en uråldrig historia om magi och någon ond jävel som vill ha magin mer än någon annan för att använda den och erövra världen och slutligen killen som ska förhindra det från att hända. The End.

Jag hade faktiskt hoppats att den här skulle vara riktigt, riktigt bra. Men ännu en gång. Allt är medel. Skådepelet är medel, handligen är medel, alla påkostade effekter och cgi är medel.

2,5/5 – ”Medel.”

Familjen Henderson kör in i ett apliknande monster på väg hem från semestern. De fruktar att han är död, men kan ändå se guld och gröna skogar i fyndet av Bigfoot. De fraktar hem Bigfoot och får snart inse att han lever, de fäster sig vid monstret, eller Harry som de kallar honom och han blir som en medlem i familjen, vilket vållar en hel del problem.

Jag vart överlycklig när jag hittade den här, jag har letat som en galning efter den! Jag såg den här när jag var liten, flera flera gånger. Den var så himla bra! Jag kunde inte vänta med att se den. Jag slog på den direkt idag, det är söndag förmiddag och regnet står som spön i backen. Vilket suveränt tv-tittar väder på en sån go gammal klassiker!

Jag blev förvånad över hur bra bigfoot kostymen är än idag och den var precis lika härlig som jag minns den! Det är ju lätt hänt annars att man förstör goda minnen av en film genom att se den igen 20 år senare. En helt underbar klassiker tycker jag. Typisk 80-tals-familje-äventyr med glada melodier och lurviga skämt på barn-nivå, inga svordomar och onödigt våld. Bara en fin film mellan människa och ”djur” (?). Skådespelet är som väntat i en sådan film -kanske inte på topp, men helt klart godkänt och musiken är som jag nämnde -glad.
Jättehärliga vyer över den amerikanska vildmarken är också väldigt fint.

Jag vet att många inte kommer att hålla med mig nu, men för mig är det här en nostalgitripp som jag bara måste ge en femma!

5/5

Lesters fru hatar honom, hans dotter Jane föraktar honom och hans chef planerar att sparka honom. Så Lester beslutar sig för att göra lite förändringar i sitt liv: ju mer frihet han får, ju gladare kommer han att bli, vilket är ännu mer frustrerande för hans fru och dotter. Men Lester ska få lära sig att den ultimata friheten kostar det ultimata priset.

Rotade fram en gammal klassiker. Frugan hade sett en trailer på den på tvn och tyckt att den var länge sen man såg. Vi missade att se den på tv, så vi såg den på dvd istället! Jag hade faktiskt glömt mycket utav den, jag minns att jag tyckte den var otroligt bra, men mycket mer än så var det inte. Men nu har den åter igen intagit en viktig plats i min All-time Favorite-låda.

Det finns så mycket i den här filmen som man önskar att man någon gång skulle få chansen att göra eller säga, men att man är för feg. Bara den biten tycker jag är rolig. Kevin Spacey spelar så fruktansvärt bra häri också, jag kan inte tänka mig någon annan som skulle varit bättre för rollen. Allt är bara så bra rakt igenom. Berättelsen, karaktärerna, upplägget, slutet och den är bra nästan precis rakt igenom.

5/5

Roy Munson hade en gång en lysande framtid som proffionell bowlingspelare. Men den sliskige Ernie McCracken ödelade hans karriär när han fick Munsons hand skadad. Nu, 20 år senare, möter han Ishmael, en amish som drömmer om att nå toppen i bowlingvärlden. Munson ser plötsligt en genväg tillbaka till det balla livet om han nu kan hjälpa Ishmael till toppen och själv ta hem massor av pengar på vägen. Men så dyker ett spöke från det förflutna upp, den osympatiske, nästan flintskallige och självsäkre Ernie McCracken.

Det här är en av de första komedierna som fick mig att garva hejdlöst på 90-talet. Jag hade den här filmen som sömnpiller jättelänge och kunde varenda replik i filmen. Jag hade svårt att somna när jag var yngre och behövde somna framför en bra film. Den här gjorde susen! Nu, 14 år senare ser jag den igen och jag kan fortfarande många repliker ifrån filmen och jag vet precis när saker och ting ska hända. Mr. Munsons vidriga hyresvärd är en sån där sak man minns. Hon e inte mysig…

Det är en typisk bröderna Farrelly film, men överdrivna skämt, lite sexism och jättetröga karaktärer. Den är bara för bra! Dagens komedier har ingenting att hämta här! Nada!

4/5

Nu har Kane och Lynch bestämmer sig för att gå skilda vägar, att det är bäst för alla. Vart de än hamnar blir det trubbel.  Ända tills ett kontrakt med en enorm summa sätts på deras huvuden. Nu är varenda lönnmördare och  gangster världen över är ute efter det våldsamma paret Kane och Lynch. Det är din uppgift att skydda dem!

Jag har inte spelat ettan, jag hade inte ens hört talas om det här spelet förens jag sprang på det av en slump och kollade en trailer och läste lite om det. Verkar lovande tyckte jag. Jag började spela sent igårkväll, spelade kanske 2 timmar, sen gick jag och la mig för att jag var trött, och idag kanske jag har spelat 4 timmar och har redan klarat det. Nu spelade jag detta på normal svårighetsgrad. Jag väljer sällan Expert eller Hardcore eller nåt sånt. Jag känner mig inte så himla kung på tv-spel. Det skulle vara om det är ett spel jag tycker om och vill spela igen. Jag är rädd för att det här spelet inte är ett sådant.

Jag gillar verkligen karaktärerna. Det är inte de vanliga skurkarna man brukar spela i andra spel, det här är två gamla gubbar som har haft ett finger med i spelet hela livet känns det som, och att de har varit med om väldigt mycket tillsammans. En annan sak jag verkligen, verkligen gillar med spelet är själva grafiken. Det ligger som ett filter över bilden som liknar ett lite pixligt Youtube klipp och det känns ungefär som en krigsdokumentär. Det censureras om du skjuter någon i huvudet, eller själv blir skjuten i huvudet. Nakna kroppar censureras också på ett snyggt sätt med en klassisk överpixling.

Annars var spelet väldigt rakt på, du springer genom uppdrag efter uppdrag och du behöver inte stanna och samla diverse prylar och du leds snabbt genom gator, hus och gångar utan att du tappar bort dig eller springer vilse.

Jag hade kanske önskat att storyn var mycket mycket längre. Arcade finns, det har jag inte spelat så mycket så det vill jag inte säga så mycket om.
En del säger att det här spelet är som bäst om man spelar 2st på Co-op. Men med mina tider jag har tid att spela så har jag inte så många att spela med. Ska testa det någon helg iallafall.

Nu ser jag mest fram emot Maffia 2!

3/5

En irländsk fiskare fångar en dag i kvinna i sitt fiskenät. Hans dotter är övertygad om att den mystiska kvinnan, Ondine, är en magisk varelse och fiskarens liv ställs på ändå när han förälskar sig i Ondine.

En fin liten film med mycket kärlek och fantasi. Det är svårt att säga någonting om den utan att avslöja för mycket. Som en verkligare version av
Lady in the Water. Det är ingen film jag egentligen skulle se, men nu gjorde jag det för en gång skull och den var faktiskt helt sevärd.

3/5